Wenn jemand eine Reise tut, so kann er was erzählen

• Wenn jemand eine Reise tut, so kann er was erzählen är ett tyskt talesätt som av någon anledning har hängt kvar hos mig tillsammans med Durch, für, gegen, ohne, um  och Ich möchte gerne eine Tasse Kaffee trinken alltsedan skoltyskans dagar förra årtusendet. Direkt översatt till svenska blir det När någon gör en resa så kan han berätta något. Konstigare är det inte. Att vara människa är att ha något att berätta om tider och platser och möten.
  Det får ta bort prestationsångesten.Det är ju inte som att jag ska skapa världen eller så. Den finns ju redan. Det mesta finns. Det finns t o m en hel del som inte borde finnas. Behövs det då ännu mer? Behövs det fler ord, mer tankar? Det vet jag inte, och det är ju inte något nytt jag har att komma med heller. Jag är ingen skapare, även om ord skapar. Jag är DEFINITIVT inte Skaparen. Tack och lov! Fast, oss emellan, nog gör jag mina försök... Och tror att det är på mig det beror. Och det stämmer ju inte. Jag är jag. Jag finns. Livet finns. Det mesta finns ju. Det var ju det jag sa själv nyss! Varför lyssnar jag inte på mig? Det vill jag börja med  nu.
  Så får detta bli min reseberättelse , om det jag nyss kom från med kyrkor, moskéer och synagogor och om resan utifrån och in och inifrån och ut,  och inte minst från då till nu, eller om det är från nu till nu...